Thailand, ett bildkollage om en drömsemester

2 veckor har nu gått seden jag landade i Sverige igen, och nu känner jag att det är dags att visa världen mina minnen lagrade i en fotobilxt. Här kommer ett litet urval av de 2 veckorna förevigade med 623 bilder. Ett bildkollage helt enkelt

 Här startar vi resan. Två bleka svenskar sitter förväntansfulla på arlandas flygplats.

 Välkommnas till ljuvliga Thailand av syrran.  (nej det är inte ett klipp ur den patetiska serien semstersvenskar)

 Man ska till och prova allt i ett land, till och med simpla gatukök

 Men man får även se till att äta på lite mer riktiga restauranter, här en lokalt trevligt ställe

 Sen bar det av på båtutflyckt för att upptäcka de vackraste öarna och bästa snorklingsplatserna

 Med den här bilden vill jag bara göra er uppmärksamma på att jag har varit i paradiset

 Hittade det perfekta "ta-facebook-kort" på

 En bild säger mer än 1000 ord, dock var det sjuk många trappseteg för att ta sig upp till den här utkiksplatsen, men det var det värt för att ta ett sådant kort.

 Hela familjen samlad för att åka på utflyckt tillsammans

 Var på en kött & grönsaksmarknad, här går inget till spillo. Får det lov att vara en svans kasnke?

 Besökte ett tempel, och vem satt framför oss om inte...

 en mumifierad munk med rayband solbrillor ;D

 Sen vart det elefantridning i djungeln som gällde, red upp mot ett vattenfall

 Posa med pappis uppe vid vattenfallet

 Dagen avslutades på en härlig vit strans som vi hade nästan för oss själva

 Ett måste är ju att skicka upp en rislampa

 Spännande konstruktion...vad händer här under??

 Alla Hjärtans Dag. Dom gick verklige in för det, här har dom grävt ut det i sanden och lagt i ljus

 Restaurant på stranden

 20 års firnade på en brasiliansk restauran

 Blev inte bara uppvaktad av familjen utan av hela restauranten inklusive dansare som danade runt vårat bord när tårtan kom in

 Annars bestog resan mycket utav lata dagar på stranden

 Eller i vattnet

 Sista kvällen, även detta ett restaurant kort, men vi svenskar gillar ju att fota när vi äter ;D

 Avskedskram av syrran. Efter 2 veckor är det okej att fota jämte henne, man ser inte riktigt lika snöbollsaktig ut

 Här avslutas resan. Två trötta svenskar på flygplatsen på väg hem

 
Vad är semster om inte det här??

Love

Elefanter och mumifierade munkar

Nu borjar dagarna i Thailand att ta slut... :( imorgon blir sista dagen, far se till att njuta riktigt ordentligt nu. Ikvall ska vi fira min 20 ars dag (fyller igentligen pa tisdag, men da sitter vi pa planet hem) vi ska aven fira mamma och pappas brollopsdag ikvall.

I torsdags var vi pa utflyckt och sag hela on inklusive en mumifierad munk, tempel, tog oss aven en svang pa en muslimsk marknad, det var en upplevelse i sig vill jag saga. Sen avslutade vi dagen med Elefantridning till ett stort vattefall som lag mitt i Djungeln. en riktigt kanon dag :D

Har typ 15 enorma myggor som sitter och mumsar pa mitt blod nu. Grymt irriterande, kliar typ overallt.Sitter faktiskt och ar lite deppad over att jag missat tva delfinaler av melodifestivaln :(  det ar ju typ det viktigaste pa hela aret. Antar att man kan se det pa webben, men det ar inte alls samma sak. Ja ja ersatte det med Thailand istallet, sa det ar inte sarskilt synd om  mig.

Igar var det allla hjartans dag, och de hade pyntat hela stranden med hjartan, rosor och levande ljus. Var helt fantastiskt! 

Far som sagt bli en langre sammanfattning inklusive bilder nar jag kommer hem.

Love

Thailand

Igar var ingen rolig dag :( inte pa formiddagen iaf. Febern tog kontrollen over mig, tog mig inte ur sangen for an kl 2. Da, med mer envishet an ork drog jag pa mig en solhatt och ett par solglasogon och gick med tunga steg ner mot stranden. Dar deckade jag under en palm i skuggan.
Pa kvallen var vi och at pa en restaurant pa stranden. Njort av dom varma vindarna och tittde pa nar dom skcikade upp rislampor i himmlen.

Imorse madde jag mcket battre, det gjorde vi allihopa sa vi tog en tuk-tuk till grannbyn vid nam Fishermens Village. Doxk har jag fortfarande inte sapass mycket orka att jag orkar ligga i solen, men det gick lika bra att ligga i skuggan och lasa. Vi avslutade dagen med en rygg och nack- massage pa stranden. Mycket harligt!!

Love


Thailand nagra dagar i paradiset

hej alla hemma i kalla Sverige. Jag lovade er dyrt och heligt att jag skulle dela med mig utav mina semesterdagar i detta varma land via min blogg. Detta skulle ske via Sannas dator, som forovrigt var lite halvknas redan nar jag kom ner. Pappa tog sig da en titt pa datorn och borjade rota i installingar, efter tva timmar var datorn helt trasig. Det betydde inga feler blogginlagg, ingen msn och ingen skype. Nu har jag dock letat mig fram till ett internetcafe.

har kommer en snabb redovisning utav dagarna.

Dag 2  Torsdag - Var runt lite pa marknaden och spenderade eftermiddagen pa stranden.
Dag 3 Fredag - Var pa utflyckt till Naturreservatet. Akte speedbat ut till en o mitt ute i havet, forst snorklade vi i en timma. Sen la vi till och lag pa en kritvitstrand, at lite lunch och paddlade kajak. Sen gick vi upp pa toppen av berget och tittade pa utsikten och vandrade genom djungeln. Vi avslutade dagen med att aka tillbaka till varan ef\gen o (Kho samui) och red pa elefanter.
Dag 4 Lordag - lag pa stranden och hade det bara jatte skont. Pa kvallen akte vi till en restaurant som lag pa toppen av Kho Samui och at middag och kollade ut over hela on.
Dag 5 Sondag - Har legat pa stranden halva dagne.

Men tyvarr sa ar inte allt riktigt som det ska pa semester. Hela familjen har fatt Akut Bronkit, vilket ar en luftrors ifektion. Sa vi har legat i feber hela dagen och igar fick vi aka till sjukhuset har for att fa lite medicin mot hostan. Men har fatt pencelin (dom ar inte riktigt lika noga med medicin har) sa det ska nog ga over om ett par dagar hoppas vi. Men riktigt trakigt att aka hela vagen tii Thailand och bli sjuk.

Far se hur manga fler inlagg det blir under min semester, men natt mer far vi vall hoppas pa.

Love

Thailand dag 1

Nyss hemkommen från först några timmar på en kitvit stran och ljummet turkost vatten. Sen efter det var vi på en timmes fot-massage. Jag väljer att låta det tala för sig själv ;D

Nu är det mat och shoppingtur som väntar frökn Fahlman

Love^^

Thailand dag 1

Hej alla där hemma i kalla Sverige. Nu sitterjag på min kära systers balkong i Thailand. Ska försöka blogga så mycket som möjligt men internet här nere funkar endast i ågra minuter så det blir korta och intensiva.
Det är varmt som bara den, och vi ska snart ner till stranden oc pröva på vattnet och den mjuka vita stranden. Tänkte bara så att ni blir lite avundsjka ;D

Puss på er alla. Specillt på kärleken som jag saknar här nere.

Love

Jag och min Röda Resväska

Här sitter jag i min säng med slitna myskläder och tankarna om morgondagen fyller insidan av huvudet, imorgon gäller det. Mitt på golvet stå min Röda Resväska som fått uppleva lika många destinationer och länder som jag har. Den gapar mot mig med sitt öppna lock, och dess inre har jag fyllt med ett noga urval av sommarkläder som jag plockat fram ur min garderob. Jag och min Röda Resväska. Snart tänker vi, om ett par timmar sätter vi oss på planet för att uppleva ytterligare några flygplatser och ytterligare ett land och en världsdel att lägga till på listan. Jag och min Röda Resväska. En trogen resekamrat som aldrig lämnat mig ensam och förtvivlad vart vi än rest. Dock har locket fått sig en regäl repa, men alla får vi våra ärr på kroppen förr eller senare i livet. Tidigt imorgon bitti bär det av mot nya äventyr, nya upplevelser och nya kulturer. Jag och min Röda resväska.  

Love ^^


Thailand, min destination som väntar bakom nästa solnedgång

Kära väner och okända bloggläsare, här är det stora avslöjandet som jag förstorade upp en aning i mitt förra inlägg. Jag har då bokat mig en resa till det ljuvliga och varma THAILAND! Måndagen den 2 februari bär det av mot den betydligt varmare ön Koh Samui. 

I höstas när jag insåg att min 20 årsdag närmade sig började en tanke eller snarare en dröm dyka upp i min lilla snurriga hjärna. Jag kände att jag ville fira min 20års dag på ett lite anorlunda sätt. Efter några veckor kom den perfekta tanken upp, att fira den på stranden i Thailand. Sagt och gjort mellan jul och nyår bar det av ner till resebyrån . Thailand nästa stog det på min biljett som nu vilade så försiktigt i min hand.

En annan som ska firas med pompa och ståt är miss Mirry herself. I onsdags var det hennes tur att lämna den otrygga och vilda tonårsperioden bakom sig för att registrera sig som 20 åring. På lördag ska det alltså firas så det står härliga till =D Inte en själ i Borås ska gå miste om att min älskade loppis ska hyllas!

Icke att förglömma är det ytterligare en mycket viktig person i mitt liv som också har passat på att byta sin tidigare ålder mot en siffra högre. Kärleken min har fyllt år och blivit ett snäpp äldre. Det är då man blir som allra mest påmind om att man själv också blir äldra... när mina båda nämnda fördelsedagsbarn har gråtit ut sin ålders ångest hos mig. Då är det bättre att fly lande för två veckor, och komma hem brun och glad som jag tänker göra =D




Love ^^

Jag säljer min vardag, hur mycket är du beredd att betala?

Jaha, då var det samma gamla vanliga visa igen, inte ett blogginlägg på hmm..., äsch orkar inte vara så överamisiös att jag räknar dagarna men hur som helst var det väldigt länge sen jag sist skrev i bloggen. Till mitt försvar så har det faktiskt inte varit helt jätte illa den här gången. Har faktiskt försökt skriva två stycken inlägg tidigare men saknat helt insperation. Skrivkramp tror jag nog namnet på den sjukdomen heter.
Jag har också varit tvungen att formatera om hårddisken på min dator pga att den totalt checkade ut. Och med en stor brist på teknisk talang tog detta sin lilla tid vill jag lova.
Ytterligare en punkt till har jag till mitt försvar och det är att jag faktiskt jobbat en hel del, så har faktiskt inte haft någon tid över att spendera framför datorskärmen och dess tillhörande knappar.
Till den lilla skara människor som faktiskt är intresserade över vad jag gör med mitt liv så kommer här en liten snabbresumè.

Under min bloggfria period har jag bla hunnit:

-Jobba några dagar på HLAVA
-Gå domarutbildning i Cheer/Cheerdans
-Jobba på dagis och byta blöjor och skära frukt
-Återvända till Almåsgymnasiet för att berätta för nyfikna 9:or på "Öppet hus" om hur det var att gå omvårdnadsprogrammet och sedan börja jobba på sjukhuset. 
-Satt igång att träna, både delta själv och som tränare för Chherdans B
-Ta en weekend till Stockholm och köpa denna ursnygga väska + söta klänningar
      
-Avsluta min weekend i Jönköping hos Kärleken

Ytterligare en liten rolig händelse har hunnit hända i mitt så annars vardagliga liv. Men det tänker jag skriva om i mitt  nästa blogginlägg som en liten cliffhanger. Haha ja ni vad gör man inte för att krampaktigt försöka hålla kvar i sina läsare...  ;D


Hantera alla stressiga situationer som en hund.

Om du inte kan äta det eller leka med det,

bara kissa på det och gå din väg.

Love^^


525 600 minutes, how do you measure a year in you life?

2008 har nu nått sitt slut och nu väntar ett 2009 på att få träda in i våra liv. Ett fräscht nytt år med nya möjligheter. VI lämnar nu december och den mörka hösten bakom oss och blickar nu framåt mot det nya året och mot en ny vår.
Jag vill nu i min blogg hylla det fantastiska 2008 med en lite återblick.

Vi välkomnade dig med höjda champagneglas till det välkända och traditionella Ring klocka ring!



VI gick sedan in på våran sista termin i skolan. Det var med viss bitterhet som vi nu började räkna ner våra sista dagar i skolan. Som ordförande i elevrådet fyllde detta engagemang upp mycket av min tid. Oräkeniliga timmar satt jag i möten, allt från skolstyrelsen till möten gällande projektet Viskankampen och beställningar angående studentmössorna.

Allt färre blev dagarna vi hade kvar i skolan och snart fylldes även våra dagar med vals och buggträning inför balen.
När dagen för balen var inne var vi alla fullutrustade med kunskap hur vi på ett amatörsaktigt sätt skulle föra oss på dansgolvet. I våra vackra klänningar och hyrda smokings begav vi oss mot Gran hotell i den ursnygga och uppärksammade bilen för att träda in på den röda mattan. Vi, de sex bästa vännerna, upplädda som aldrig förr kände vi oss inte bara vackrast utan även som eliten där vi skred fram på den röda mattan. Vilken känsla!

       

Inte allt för många dagar senare väntade finalen på vårat skolliv. STUDENTEN! VIlken underbar dag, den är och kommer nog förbli en av mina bästa dagar i mitt liv. En glad dag full med minnen - och en glad, full Mimmi med sviktande minnen.  Det har sagt innan och tåls att sägas igen, "Det är inte lätt att skiljas från världens bästa klass". Tack för tre fantastiska år!



Det tomma hålet efter skolans slut fylldes snabbt med en händelserik sommar. Allt från långa tråkiga dagar på Duvans äldreboende, till Hultsfredsfestival, Em i Slovenien som slutade i bilolycka, slovenska sjukhus och envis slovensk sjukhuspersonal som bara pratade jugoslaviska. Tro det eller ej, men ytterligare en resa ner till Rhodos för att hälsa på Sanna han jag också med. Otrolig hetta, varma bad och partyfyllda nätter, mm där levde jag livet.

    

      

Sedan kom hösten, en mörk regning och kall höst med total jobbtorka. Vecka efter vecka gick jag arbetslös här hemma och gjorde inget vettigt alls. Istället fick jag tid att åka till Jönköping. Där träffade jag Kärleken! Där stog han med sina vackra ögon och söta leende. Förbannelsen som evig singel som jag bar på mina axlar hade jag nu hängt av mig, Borås kala elaka betongväggar kan nu mera inte håna mig, ty jag vågar hålla honom i handen. 

I slutet på november började även jobben att trilla in, först som dagisfröken och sedan som undersköterska på Hjärt-Lung akutvårds avdelningen. Rutinerna återinfördes i mitt liv på nytt. 

Och så igår var det dags att ta farväl av året som hade givit mig så mycket. Än en gång stog jag med min Champagne och hyllade dig. Utsliten och trött får du nu kliva åt sidan för det nya året. Ett år som jag känner på mig kommer bli bättre än de flesta!  

JUL, JUL STRÅLANDE JUL

Jul, jul strålande Jul! Den kom den gick och det segrade. Trots att antalet som firade jul på Rosengatan 6 i år bara uppnåde siffran 3 och att vi i år bestämt att vi inte skulle köpa på tok för många julklappar vart det ändå fullt under granen dagen till ära. Dock vart det en lite anorlunda jul, i alla fall för min del då jag spenderade de första 8 timmarna i sjukhuset totalt o-juliga korridorer. Trotts tappra försöka att skapa julstämning med att gå runt och nynna, vissla tralla och humma på diverse jullåtar innfan sig ändå inte den så välkännda julkänslan. Hur skulle detta gå tänkte jag, att komma hem till familjen utan julkännsla. Som tur var rådde jag bot mot detta redan på vägen hem då jag skruvade upp ljudvolymen på den lilla sterion i bilen så att varenda människa jag körde förbi med min lilla blå bil kunde höra att det vankades jul. Alldrig förr har Last Christmas spelats så högt på Borås gator. 
 
Väl hemma var maten nästan klar när jag kom hem så det var bara att sätta sig och njuta av allt julbordet hade att bjuda. När alla var mätta och belåtna så var det bara att sjunka ner i soffa framför Kalle Anka som min kära fader så finurligt spelat in så även jag skulle få genomlida denna tråkiga med ändå härliga tradition. Och som vanligt så hade hela lilla familjen Fahlman slocknat när Ferdinan började. Traditionsenligt!

Resten utav kvällen delades det ut klappar och paket med tillhörande rim till glada familjemedlemmar.
Här är årets Julklapp:

Ursnygga pjäxor!!

 Ursnygga skidor



Här i närbild

Love ^^

Julbak och annat gott

Jag skulle då åter igen bli en seriös bloggare lovade jag i förra inlägget. Men vad hände??  Jo det blev åter igen total bloggtorka i över en vecka! Fy på dig Marie Fahlman! Så nu har jag bestämt mig för att ändra min strategi, vilket innebär att jag denna gången inte kommer lova ut några mer inlägg, utan dom får istället komma som dom kommer. (Ojoj den sista meningen blev nog lite luddig, men å andra sidan så är jag en ganska luddig person i vissa lägen).

Denna vecka har traditionellt kantats av Julbak och annat dyligt som hör julen till. Förra helgen vart det lussekattsbak för hela slantet. Eftersom vi även i år saknar en familjemedlem  (Sanna) så får man helt enkelt skaffa sig en ny, i detta fall beståendes av min själsfrände Miss Mirry herself. Julbak skulle det bli och julbak blev det! Min mamma tänkte att i år gör vi några extra och gör därför dubbel deg. Visst är det lätt att vara efterklok, men seriöst till och med jag fattade att detta kommer seriöst bli alldeles för mycket bullar. Efter oendligt lång tid och slut på både fantasi och ork hade all deg förvandlats till fina lussekatter. Plåtarna fylldes med kringlor, katter, tomtar, flätor och slutligen en kändis av saffransdeg föreställande DARIN!!! (En personlig favorit pland plåtarna)

                          

                        (Darin)

Några dagar senare var det dags igen. Men den här gången gav jag och mamma oss på att baka julgodis. VI hade sen tidigare bestämt oss att helt och hållet ta avstånd från allt som heter knäck. (Ni som hört våra historier om föregående knäckbak är glada att vi tillslut valt att ge upp, då denna förbaskade knäcken knäcker oss så vi blir alldeles goa i kolan). Så i år bestämde vi oss för att försöka oss på att göra ett nytt slags julgodis. Men även detta skulle vi totalmisslyckas med, då det för det första tog över 3 timmar att göra, det var sjukt pilligt, och samakade tillslut bränt knäckebröd.

 

Våran frys är nu full med lussekatter och kylen är proppad med äckliga julgodisar, helt enkelt som det ska va när det lackar mot Jul...

Love ^^

Förbluffande Fakta

HAHA Här har man då inte skrivit en rad i bloggen på 19 dagar, och lite för skojs skull gick jag in och kollade min statestik precis nyss för jag var lite nyfiken på hur det skulle se ut då  man haf 0 besökare. Och vad får jag se...aldrig förr har jag haft så många besökare på min blogg som under denna inläggsfria period!!! Det är vad jag kallar Förbluffande Fakta!

Tack alla ni som läser!



Love

Äntligen!

Ja eller vad kan man annars säga när jag inte skrivit en rad i denna stackars bortprioriterade blogg sen den 22 november. Fy skäms Mimmi! Det här får det bli ändring på. Men jag vet inte vad som hände om jag ska vara helt ärlig, helt plötsligt började jag bortprioritera datorn. Varför i all världen skulle man göra något sådant tänker väll alla ni datanördar där ut?! Tja jag hade väll annat för mig antar jag ;D

Det har hänt mycket under mina 19 dagars frånvara. En trevlig händelse är att jag har fått 2 veckors vik på dagiset :D Att jag är jätte glad för detta är förmodligen ingen överaskning för er som tar för vana att kika in på min blogg titt som tätt då jag skrev om just detta i mitt förra inlägg.
HLAVA har nu även en extra medarbetare i form av mig då jag även fått timvikariat där. Tyvärr absolut inte lika roligt som att jobba på dagis men bättre betalt... i SÄS lokaler kommer jag även att spendera min julafton. Hoppas för allt i världen att jag inte råkar ha död på nån, för på julen ska man ju vara snäll.

Okej jag vet, detta var absolut inte ett av mina bästa inlägg men hey man måste ju börja nån stans. Min brist på närvaro har gjort mig lite ringrostig när det gäller käcka komentarer piffiga påhitt. Men ha tålamod mina vänner, jag kommer att återvända! Då med historier om lussekattsbak och annat spännande som händer i min så kallade vardag.

Love ^^ 

Fröken Mimmi

Efter en lång höst med total jobb-torka uppenbarade sig häromdagen åter arbetslivet för mig, då dom ringde från Ängsgårdens dagis här i Brämhult. De ville då att jag skulle komma in och jobba Torsdag och Fredag. Sagt och gjort och i går morse stog jag utanför dagisets entre full av förväntan och spännig av vad dessa två dagar hade att erbjuda. In klev jag i de välkända lokalerna för mig då jag själv för exakt 13 år sedan spenderade ett år av förskola just i dessa rum, då kallade "Hattstugen" idag namnget som "Skogsgläntan" . Om dessa väggar kunde tala hade de skvallrat om min tid där. De hade berättat om min barndoms kärlek till pojken med det bruna rufsiga håret, dom hade berättat om en Mimmi, mimandes till Poccahontas och om mina stappliga försök till att lära sig läsa och skriva ordentligt (och inte baklänges som jag hade en tendens att göra allt för ofta då jag fattade pennan).
Idag 13 år senare kliver jag in i en mysig dagismiljö, väggarna är ommålade och gardinerna är nya men jag känner genast igen mig. Skilnaden idag är även att jag har 15 småkids runt benen som snorar på mina byxor och kallar mig Fröken. Dom ser mig som vuxen, men barnasinnet har jag kvar och snart finner jag mig sittandes på golvet och får mitt hår uppsatt i massvis med tofsar och annat dyligt samtidigt som jag leker med Barbie. Jag stormtrivdes!
Jag insåg även att jag trivdes med att bli kallad Fröken Mimmi, och att få lön för att sitta och pussla och skära fruktsallad...ja det kan ja tänka mig ett tag till  ^^



Love

44 640 minuter


*1 månad

*4 veckor

*31 dagar

*744 timmar

*44640 minuter

Jag kan bara inte sluta tänka på dig!



Fröken livrädd och Kärleken

Hon står på kanten av livet, ser solen sakta resa sig. Hon har på sig sin favorit klänning, den vita med marinblå blommor. Solen värmer hennes panna och en liten vindbris tar tag i hennes klänning så den lekfullt fladdrar till. Hon har äntligen lyckats riva den stålmur som hon så omsorgsfullt byggt upp runt sitt hjärta. Hon är inte rädd längre, det har hon bestämt sig för. Försiktigt lägger hon sin hand i hans varma trygga hand, den värmer inte enbart hennes frusna fingrar, utan fyller hela hennes kropp med ett lugn. Hon tittar ner på sina skor, som hon gör ganska så ofta. Det finns några små fläckar på dom från livets stig. Man kan se att dom är användra men absolut inte gamla. Hon trivs i de här skorna, passar henne perfekt. Hon vet att hon borde vara lite mer försiktig, dem ska ju hålla ett tag till.

Hon står där i sin allra finaste klänning, hon lilla fröken livrädd och kärleken.



Sebastian - My fairy gay-mother

Dagen blev till kväll, kvällen blev till natt och här sitter jag nu i min ensamhet och reflekterar, filosoferar och minns dagens händelser. Det är inte utan en tår i ögat och med sorg i hjärtat som jag snart vinkar av Sebastian - My fairy gay-mother då han till helgen lämnar Borås och Brämhult och mig för att flytta in till storstaden Göteborg. Det är efter en kväll som denna då vi legat i min säng, asgarvat åt minnen, vräkt i oss med chips, vältrat oss i andra människors olycka och övertygat världen och oss själva att "självgodhet är också en godhet"  som jag förstår hur mycket jag kommer sakna honom. Jag kommer sakna den 1 minut långa promenaden till det förr rosa, nu gråblå huset. Vem ska jag nu springa upp till när min värld rasar samman? Vem ska jag nu tvinga hit när jag inte längre vet vad jag ska ha på mig och bara måste ha en gay-åsikt? Och framför allt vem ska nu plinga på min dörr och be att få komma in 2 minuter bara för att personen i fråga har gått på tok förtidigt till bussen! 
Jaja jag vet, ni tycker jag överdriver, att han ska ju inte flytta till Kina heller?! Men i och med att hans nya hem blir i Götebog försvinner våra spontana möten, och det är ju det våran vännskap lever på just nu. Typ att man får ett sms kl halv 9 på kvällen: Mitt rum och mitt liv är kaos, kom upp och hjälp mig städa...jag mutar med choklad!  

Nu börjar en ny vänskapsepok för dig och mig i din lägenhet i Göteborg med din vackra golvlampa. Må vi för evigt äta på finservicen och leva som dom två lyxtanter vi igenteligen är!

Här bjuder jag på några av korten som togs "en helt vanlig dag framför camen med sebs och mims"

 Det givna Julkortet

 Tro mig, det finns ingen logisk förklaring

 fråga inte...bara le :D

 Skulle jag passa som alien tro?

 HAHA ett måste i fotoalbumet


 Love You!

Slutligen Vi är Eliten!!


"Jag bjuder 20 kameler och ett obestämt antal får... SOLD!!"

Det finns få människor och historier som platsar i min coola blogg (och så finns det de som är så coola att inte ens min bloggs oänliga sidor kan göra dessa personer rättvisa).  Men för ett par dagar sedan träffade jag en mycket fantastisk kvinna som absolut förtjänar sina rader på denna internetsida.

Jag var på väg mot staden Jönköping och skulle resa dit med Swebus. Och underbar i alla lägen som Miss Mirry herself är så fick jag låna hennes västtrafik kort som gäller både i Borås och Jönköping. När jag stigit på bussen och satt mig på sätet näst längst bak inser både jag och busschuffören att det inte finns plats för alla och två personer får inte plats. Dessa två personer hade tydligen bokat biljett vilket senare visar sig vara mer prioritetar.

Redan när jag klev på bussen märkte jag att busschufören var en såndär bitter kilpuff. Förmodligen kom han nu ihåg att jag reste med busskort och kommer bak till mig när han inser att det fattas platser. Och med tykna och elaka kommentarer i sin fula jädra kostym har han utan att jag vet ordet av det kastat ut både mig en tjej till från bussen på grund av våra låg prioriterade busskort. Sedan lägger han "plattan i mattan" och gasar iväg och lämnara oss ensamma, totalchockade åt vårat öde!

Det är nu jag träffar denna kvinna. Den andra tjejen som han också slängt av presentaterar sig som Nicki. Och innan jag hunnit reagera och inse min situation har hon hunnit: Dra runt mig på recesentrum i Borås, ringt ca 47 samtal, skrikigt, pratat väldigt fort och svurit på grekiska och slutligen dragit in mig i en buss till Ulricehamn. 

Om jag ska sammanfatta våran konversation på bussen i statesktik så stod jag själv för ca 7% och hon för resterande 93%. Man behöver inte känna mig väl för att veta att jag är en pratglad och social människa, tänker er då denna kvinna på 21 år. Jag säger bara en sak, hon kunde prata...om ALLT!
Hur som helst var vi efter en stund famme i Ulricehamn. Nicki var vid det här laget mycket hungrig och hade ringt ytterligare 57 samtal och skickat 118 sms. Det visade sig då att våran spontana lösning inte riktigt längre höll då det inte gick några bussar till Jönköping. Det stog nu klart, vi var strandade i denna by, ort, håla, kallade va du vill men vi var fast!

Men frukta ej mina läsande vänner räddning var på väg. Vi fick efter ett tag ett telefonsamtal från Nickis pappa (som jag bara kan se framför mig om pappan i Mitt stora feta grekiska bröllop, vilket hon även själv identifierade honom med) att vi kunde få lifta med hans Iranska vänn till Jönköping, dock satt han fast i trafiken i Kållered. 
I 40 minuter stog vi inne på Ica tittandes på bilar och jag lyssnande på Nickis oändliga men mycket underhållande historier och dylikt. När vi tröttnat på Icas väggar letade vi upp en pizzeria och spenderade resten av tiden där. 

Tillslut kom den svarta volvon som vi så länge väntat på och vi hoppade in. Sen gock det fort mot Jönköping, inte på grund av det gamla uttrycket att vi hade så hysteriskt roligt, utan snarare för att vi körde i 120 km/tim. Men under denna bilfärd han jag ändå med en hel del. Bland annat bli erbjuden ett jobb som grönsakshandlare ute på majorna i Göteborg av våran Iranske förare vars kusiner ägde stället. Sen han jag även bli såld för 20 kameler och ett obestämt antal får! Men trors köpsdealen fick jag ändå stiga av i Jönköping, några timmar senare än första beräknade ankomst men med en livserfarenhet rikare.  

Love ^^

Död åt Tengil och alla Ekorrar!

Idag har jag funderat på en sak. Hur min personlighet förändras så fort min kroppstempratur stiger någon grad, då blir jag inte riktigt mig själv längre, eller snarare sagt jag blir ODRÄGLIG! Gör inte annat än gnyr och berättar för omvärlden hur fruktansvärt dåligt jag mår och hur obarmhärtigt synd det är om mig! Dessutom förväntar jag mig att hela världen ska bli mina slavar och sörva mig med allt jag kan tänkas vilja ha. Den dan jag hamnar på sjukhus kommer jag att ropa högt  så det ekar i sjukhuskorridorerna " Ge mig morfin, Jag är kändis!!! " Kändis eller ej, det kommer bli min begäran!Funderar jag på att ändra mitt beteende?? Aldrig i livet!!

Lite tidigare idag läste jag min kära fairy gay-mothers blogg  http://sebastiansvenson.blogg.se/index.html där han stoltserar med sin nya rävboa! Japp den mannen tänker helt ärligt vandra på stans gator med ett dött kadaver dinglandes runt halsen och jag kan inte säga annat än att jag ÄLSKAR DET!
Jag föreslog då också att han eventuellt kunde matcha detta stycke päls med ett par ekorrevantar! Jag har då en teori att dessa små äkliga djuren har en ondskefull plan att ta över världen och göra oss alla till nötknäckarslavar. Då är det bättre att göra vantar av dom allihopa! 

Nu ska jag sluta terra er och eventuellt skrämma er med min "ta över världen" paranoi och istället återgå till att klappa min seriöst alldeles för feta katt. Han skulle kanske bli en bra mössa? hmm tål att tänkas på...

 Jag bara undrar...VEM????

Love

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0