miimsi

2008 har nu nått sitt slut och nu väntar ett 2009 på att få träda in i våra liv. Ett fräscht nytt år med nya möjligheter. VI lämnar nu december och den mörka hösten bakom oss och blickar nu framåt mot det nya året och mot en ny vår.
Jag vill nu i min blogg hylla det fantastiska 2008 med en lite återblick.

Vi välkomnade dig med höjda champagneglas till det välkända och traditionella Ring klocka ring!



VI gick sedan in på våran sista termin i skolan. Det var med viss bitterhet som vi nu började räkna ner våra sista dagar i skolan. Som ordförande i elevrådet fyllde detta engagemang upp mycket av min tid. Oräkeniliga timmar satt jag i möten, allt från skolstyrelsen till möten gällande projektet Viskankampen och beställningar angående studentmössorna.

Allt färre blev dagarna vi hade kvar i skolan och snart fylldes även våra dagar med vals och buggträning inför balen.
När dagen för balen var inne var vi alla fullutrustade med kunskap hur vi på ett amatörsaktigt sätt skulle föra oss på dansgolvet. I våra vackra klänningar och hyrda smokings begav vi oss mot Gran hotell i den ursnygga och uppärksammade bilen för att träda in på den röda mattan. Vi, de sex bästa vännerna, upplädda som aldrig förr kände vi oss inte bara vackrast utan även som eliten där vi skred fram på den röda mattan. Vilken känsla!

       

Inte allt för många dagar senare väntade finalen på vårat skolliv. STUDENTEN! VIlken underbar dag, den är och kommer nog förbli en av mina bästa dagar i mitt liv. En glad dag full med minnen - och en glad, full Mimmi med sviktande minnen.  Det har sagt innan och tåls att sägas igen, "Det är inte lätt att skiljas från världens bästa klass". Tack för tre fantastiska år!



Det tomma hålet efter skolans slut fylldes snabbt med en händelserik sommar. Allt från långa tråkiga dagar på Duvans äldreboende, till Hultsfredsfestival, Em i Slovenien som slutade i bilolycka, slovenska sjukhus och envis slovensk sjukhuspersonal som bara pratade jugoslaviska. Tro det eller ej, men ytterligare en resa ner till Rhodos för att hälsa på Sanna han jag också med. Otrolig hetta, varma bad och partyfyllda nätter, mm där levde jag livet.

    

      

Sedan kom hösten, en mörk regning och kall höst med total jobbtorka. Vecka efter vecka gick jag arbetslös här hemma och gjorde inget vettigt alls. Istället fick jag tid att åka till Jönköping. Där träffade jag Kärleken! Där stog han med sina vackra ögon och söta leende. Förbannelsen som evig singel som jag bar på mina axlar hade jag nu hängt av mig, Borås kala elaka betongväggar kan nu mera inte håna mig, ty jag vågar hålla honom i handen. 

I slutet på november började även jobben att trilla in, först som dagisfröken och sedan som undersköterska på Hjärt-Lung akutvårds avdelningen. Rutinerna återinfördes i mitt liv på nytt. 

Och så igår var det dags att ta farväl av året som hade givit mig så mycket. Än en gång stog jag med min Champagne och hyllade dig. Utsliten och trött får du nu kliva åt sidan för det nya året. Ett år som jag känner på mig kommer bli bättre än de flesta!