Vuxentankar om Peter Pan
Senaste dagarna har fyllts med mycket funderingar och avgörande beslut. Att tänka så mycket gör mig alldeles matt - av den enkla anledningen att jag i vanligt fall inte tänker så mycket.
Helt uppgiven slängde jag mig ner i sängen och klagade på beslutsångest, min älskade svarade då " Det är såhär det är att vara vuxen". Fan ska det vara såhär svårt att vara vuxen så tänker jag sluta vara det.
Senare den kvällen stod jag lutad ut genom fönstret och ropade på Peter Pan. Men inga gröna mockasiner syntes till i mörkret, inte ens den lilla löjliga hatten fick jag en skymt av, så det där med Landet ingenstans fick jag ge upp. Ursinnigt stängde jag fönstret och började grubbla och tänka så mycket att det tillslut gick en propp i skallen på mig. Botemedel mot skallepropp är monotont husarbete - alltså diska.
Helt hjärndöd stod jag och diskade glas när äntligen elen slogs på och glödlampan praktiskt taget tändes. Jag kom till insikt, såg en relevant och mogen lösning. Ångesten och oron började rinna ur mig likt ett badkar som töms på vatten, sakta med säkert. Kanske är det såhär att vara vuxen...? 
Födelsedag!
På de åren har jag lärt mig att älska livet!
Jag tycker om att fylla år! Den här dagen överöses man av härlig vardagslyx. Som till exempel
- Man blir väckt med sång tänt ljus och kaffe på sängen.
- Får fina presenter.
- Man får massa uppmärksamhet i form av sms, smatal och många Fb inlägg!!
- Folk är sådär extra snälla mot en, typ "ja men det är lugnt det är ju Din födelsedag.
- Man får bestämma mat, film, tårta osv.
- Hur mycket man vill fira och hur länge - Jag väljer mycket och länge!!
Jag menar det är klart att det ska firas att just jag har blivit född!!!
En sjukt dålig författare har talat
Jag menar det börjar alltid bra med en massa idéer, jag tänker "åh det här ska jag skriva och det här". Så skriver jag ett, på sin höjd två inlägg. Sen tröttnar jag. Eller drabbas av den ökända skrivkrampen om man vill att det ska låta fancy. Idéerna bara rinner ur mig likt ett läckande mjölkpacket.
Som sagt jag kommer aldrig bli någon bra för fattare för det skulle bli en väldigt kort och osammanhängande bok utan varken slut eller vändning. Men tack för att du har gått in och läst på min blogg iaf :D
