Min barndoms trygghet

Jag kryper ner mellan mina lakan, dom känns kallare än vanligt.
Drar på mig en filt. Suck, det hjälper inte.
Det fattas något, känns tomt och kallt.
Jag smyger upp och tassar på det iskalla golvet. Kylan under mina nakna fötter är obehaglig och gör mig aldeles klarvaken.
Jag tassar fram till hörnan i hallen där alla mina gamla gosedjur ligger i en oregelbunden hög. Och där sitter han troget och väntar på att jag ska återvända till honom.
Jag tar den smutsvita nallen i min famn och andas djupt in i hans välkända pälls.
Trygghet.
Jag går tillbaka till min säng. Och med nallen Glenn tryggt in till bröstet somnar jag djupt.


Kommentarer
Postat av: anna

tack vad snäll du är!:)

2009-08-26 @ 21:57:38
URL: http://elmstrom.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0